Den första svenska konferensen om ekologisk kompensation hade som syfte att väcka en nationell diskussion om hur kompensationsfrågor skulle kunna bli ett verktyg i framtida miljöarbete.
Och den blev ett stort fall framåt.
-Det finns ett stort sug efter kunskap i frågan och jag är otroligt nöjd med uppslutningen och med de resultat som vi genom seminarier och diskussioner har kommit fram till, säger Anders Enetjärn från Enetjärn Natur AB, en av arrangörerna.
Ekologisk kompensation handlar om att ersätta de ingrepp i naturen som görs vid till exempel anläggningar av vägar eller vindkraftverk. Tar man bort en rastplats för en viss fågel så ska man skapa förutsättningar för den arten genom att bygga en ny rastplats i närheten.
- I dag tas vissa hänsyn, men det sker en kontinuerlig nettoförlust av naturvärden. Det är olyckligt och stämmer inte med våra nationella miljömål. Den nedåtgående trenden kommer att fortsätta, men med flitigare användning av ekologisk kompensation så bromsas försämringen, säger Anders Enetjärn.
Vilket är det viktigaste budskapet från konferensen?
- Många har varit tveksamma till om det ens finns ett verktyg för att ställa krav på kompensation men det har med all tydlighet visat sig att miljöbalken ger stöd för det, säger Anders Enetjärn och fortsätter:
- Representanter från kommuner och länsstyrelser behöver inte känna tveksamhet inför att kräva ekologisk kompensation. Det är ett viktigt budskap att sprida mellan länsstyrelser och kommuner. Nu behöver vi skapas en ny rättspraxis, säger Anders Enetjärn.
Scott Cole, EnviroEconomics Sweden, var den andra huvudarrangören:
- Det var också oerhört viktigt att få det internationella perspektivet och att kunna ta del av berättelser från de länder som hunnit längre än oss inom ekologisk kompensation. Vi har bland annat fått oss visade de formler som ligger till grund för hur man i Tyskland beräknar intrång av och därmed kompensation för vindkraftverk, säger Scott Cole, som också konstaterar att ekologisk kompensation är ett tvärvetenskapligt kompetensområde som förutsätter både ekologer, ekonomer och jurister.
I dag finns få svenska exempel på ekologisk kompensation. Botniabanans kompensationsåtgärder vid Umedeltat är ett, men där drogs järnvägen i ett Natura 2000-område det är därmed ett specialfall.
Göteborg anses vara föregångskommunen på området. Där arbetar man med kompensationsåtgärder i deltaljplaner och intrång kompenseras. En lärdom därifrån är att man i stället för att göra enstaka pyttesmå ekologiska kompensationer kan lägga kompensationen i en pott för att göra större åtgärder.
Exempel på andra detaljfrågor inom ekologisk kompensation som ventilerades är hur man ska mäta omfattningen på ett intrång, om man kan göra åtgärder som gynnar en annan art än den som drabbas samt hur man följer upp resultaten.