Vi kan var lite svåra att nå under resten av veckan. Vi jobbar på fullvarv med invigningen av 1101, jättevindkraftparken, som Svevind driver i Markbygden i Piteå kommun. Tre dagar pågår det hela med inbjudna från när och fjärran och från hela branschen. Finansieringsdag, storinvigningscermoni med miljöminister Andreas Carlgren och en stor öppenpark dag för allmåmheten. Torsdag tom lördag. Mycke fix med allt men Karin & Mia har koll. Om ni söker oss så ring högt och länge på mobilen.  Kul ska det bli och bra väder.

Svevind hälsar press/media välkommen att delta vidl invigningen av vindkraftparken Dragaliden, som är en del av projekt 1101. Invigningen sker fredag den 27:e augusti, 2010 kl 11.00 då miljöminister Andreas Carlgren inviger ett av Europas största industriprojekt i  Markbygden/Piteå
Välkommen till Dragaliden(Se karta nedan) fredag 27 augusti kl 11.00 (Se program)  för att ta del av den historiska händelsen när ett av Europas största industriprojekt startas.
I samband med invigningen så arrangeras en finansieringsdag för vindkraft torsdag den 26: augusti se( bif program) och en öppen vindkraftparkdag för allmänheten den 28:e augusti(se bif program).
Det kommer att bli mycket folk i området så vi är glada om ni anmäler er till oss om ni kommer att närvara.
Välkommen!

Info Svevind:
Mikael Kyrk 070-332 07 93    
Mikael.Kyrk@svevind.se
www.svevind.se

Press/media information:
Tomas Riklund
070-675 11 33
www.riklund.se

För att transport och logistik ska fungera på ett bra sätt så vill vi att ni anmäler er till oss på:
mia@riklund.se eller på 070-675 37 44

Norrbotniabanan är inte en fråga om järnväg mellan Luleå och Umeå utan en del i ett större kommunikationsnät som länkar samman norra Finland, Ryssland och Asien med Sverige och den europeiska kontinenten.
- Vi talar om den Bottniska korridoren som är så viktig för industrin på Nordkalotten, säger Per-Ola Eriksson, landshövding i Norrbotten.
 
Eriksson tycker att hela debatten kring Norrbotniabanan är konstig och att ansvariga politiker, oavsett partifärg, verkar blunda för fakta. Han ifrågasätter också kravet att näringslivet ska medfinansiera bygget av en ny järnväg.
- En ny järnväg mellan Luleå och Umeå är nödvändig för industrin och en europeisk angelägenhet. När banan är byggd är industrin beredd att betala banavgifter för frakterna. Det borde vara motiv nog att bygga järnvägen.
Han ger ett par exempel.
- Finska Outokumpu behöver effektiva transporter ner till Avesta och Göteborgs hamn. SSAB har tunga transporter av stål till Domnarvet. Norrbotniabanan är därför till gagn både för norra och södra Sverige.
Landshövdingen påminner också om att 90 procent EU:s  järnmalmsproduktion kommer från Malmfälten i Norrbotten. Lägg därtill gruvföretaget Bolidens behov av effektivare malmtransporter från exempelvis Aitik till Skelleftehamn och skogsindustrins frakter av papper och trävaror till kontinenten.
- Vi här uppe är inte så många människor men vi har en väldans massa gods att transportera.
Norrbotniabanan är också den saknade länken ut mot Asien. I dag planeras en transportled per järnväg från Kina via Ryssland och vidare till norska Narvik via Haparanda. Men byggs inte sträckan mellan Luleå och Umeå riskerar Sverige och därmed övriga Europa att gå miste om stora godsflöden från öst något som dagen krokiga, backiga och hastighetsbegränsade stambana inte klarar av.
På Kolahalvön, en del av Nordkalotten, finns också oerhörda råvarutillgångar som behöver transporteras på ett effektivt och miljövänligt sätt.
- Hela Nordkalotten är Europas råvaruskafferi, säger Eriksson, som dock även är lite självkritisk.
- Vi har skapat för lite tryck i debatten. Vi måste bli mer pådrivande.

Erik Lindbäck, VD för Lindbäcks Bygg AB, minskar gärna på vägtransporterna. Men i dag är det en omöjlighet. Dagens stambana räcker inte till.

- För att upprätthålla en expansiv, konkurrenskraftig och uthållig industri i övre Norrland behövs en ny kustjärnväg, säger Lindbäck.

Lindbäcks Bygg tillverkar bland annat studentbostäder och lägenheter. De byggs som färdiga moduler i bolagets fabrik i Öjebyn. Därefter transporteras de och monteras på plats, ofta i Mälardalen.

I dag fraktas allt per lastbil. Järnvägen är inget alternativ.

- Vi försökte transportera en leverans till Södertälje med Green Cargo på ett speciellt tåg för husmoduler. Men det gick inte att få in i stambanans överbelastade system. Hälften av modulerna skulle hamna i Uppsala och den andra hälften i Västerås. Inte i Södertälje.

Något Erik Lindbäck beklagar.

- Om det fanns alternativ till vägtransporter så skulle vi gärna frakta våra husvolymer på ett mer miljövänligt sätt.

Men ett förbättrat järnvägsnät handlar inte bara om miljö. Det är också viktigt för industrins utveckling och konkurrenskraft.

- För oss får en Norrbotniabana dubbel effekt. Vi skulle enklare och miljövänligare kunna transportera våra hus söderut men även frakta upp material som behövs när vi bygger. Med effektiva kommunikationer skulle vi också lättare kunna konkurrera med andra.

”Ny kustjärnväg gynnar utvecklingen av regionen”
En ny järnväg mellan Luleå och Umeå får gynnsamma effekter för Luleå tekniska universitet, LTU.
- Utvecklingen av universitet kräver en dynamisk region och vice versa. Därför är Norrbotniabanan viktig för Norrbotten, säger Johan Sterte, rektor.
 
201008-20 14:28
”Ny kustjärnväg gynnar utvecklingen av regionen”

Luleå tekniska universitet har studenter från hela Sverige. Ett stort antal kommer även från utlandet.
- Smarta och billiga förbindelser skulle ytterligare gynna rekryteringen, säger Sterte.
Effekten av ny kustjärnväg har två dimensioner.
- Dels innebär det bättre kommunikationer och dels förbättras utvecklingsmöjligheterna för universitet. En Norrbotniabana skulle definitivt innebära en kraftfull injektion för att öka dynamiken.
Något som enligt Sterte är bra för Norrbotten, Västerbotten och hela Sverige.
- Universitetet är viktigt för utvecklingen av regionen samtidigt som en dynamisk region stärker universitet.
I sammanhanget kan nämnas att Skellefteå kommun, med sina 71 879 invånare, är den största i landet som saknar persontrafik på järnväg. Piteå, med en befolkning på 40 781 personer, saknar också persontrafik. I båda kommunerna har  LTU institutioner.
- Studenter väljer universitet utifrån ett antal kriterier. Självklart spelar intresse, kursinnehåll och kvalitet en stor roll. Men även yttre faktorer har stor betydelse. En av dessa faktorer är goda och billiga kommunikationer. Andra saker som spelar in är också vad själva studieorten har att erbjuda i form av boende, nöjen, fritidsaktiviteter och kulturellt utbud.
- Med en kustjärnväg skulle fler kunna studera men samtidigt bo kvar på hemorten något som skulle minska trycket på bostadsmarknaden i Luleå som i dag är väldigt hårt, slutar Sterte.

Vi trodde att vår svarta miljö hade dött. Det var då han dök upp. Mannen med de magiska egenskaperna. Han healade vår sida i ett naffs. Vi ska inte orda mer om vad som varit orsaken till sidans krasslighet utan ger oss istället direkt in i arbetet med att uppdatera världen. Just nu jobbar vi med invigningen av 1101 projektet. Ett av Europas största vindkraftprojekt i Markbygden utanför Piteå. Vi har också gett oss in i arbetet runt etableringen av Norrbotniabanan. Håll koll på vår pressspalt. Genom att Patakademin bor hos oss har vi också ett finger i smeten då det gäller ett känt företags lansering av paltmjöl. Kolla gärna på www.ilovepitepalt.se .
En del av vardagen från gruppen bakom dom svarta sidorna. Jo det var en sak till. Om 8 dagar så är hon på plats på rikt. Eva Lestander ni vet.